Fyfan, hörni... Men verkligen. Det är så obehagligt att vi lever i ett samhälle där jag en fredagkväll ute på krogen, i den milslånga toalettkön, hör två andra tjejer diskutera hur tjejen längre bort "fan inte kan bära croptop" eftersom det inte passar "hennes kroppstyp". Viskar på fyllevis och försöker dölja skrattet som följer innan de byter ämne. Önskar att de istället hade viskat om hur snygg hon är i håret eller hur sminkningen främhäver hennes fina ögonfärg. Jag sitter också på bussen på väg till skolan och råkar höra hur två killar, kanske något år yngre än mig, diskuterar helgens hemsläp och den ena förklarar febrilt för den andre hur han absolut inte tänker höra av sig mer för att han är "klar med henne" och hon var dessutom "så jävla jobbig och på" dagen efter. Kompisen flinar och nickar. "Hörru, alltså kolla hennes röv" han räcker fram mobilen och pekar på en bild från instagram. Nu flinar han med.

 

Det plingar till på messenger. "Är din lillebror gay?" Vet inte. Tror han är bi, hurså? "Får hoppas det. Min lille **** får inte joina the dark side" (ja, detta är ett citat) Med glimten i ögat, blink blink. Är du på riktigt nu? Känner bara hur nävarna knyter sig i skenet från datorn. Vad i helvete har du med det att göra. "Så länge han är glad så borde andra vara det med" sedan kryssar jag rutan. Helt paff. Det här hände precis alltså?